I artikeln om Product Delivery och Product Discovery, fokuserade vi på  leveransgapet mellan vad vi tror att vi levererar och vad kunderna faktiskt uppfattar i form av kundupplevelse och värde. Och vad som händer med team som satsar på att göra saker rätt, men har svårt att göra rätt saker. I denna artikel utforskar vi hur man börjar röra sig från en plandriven till en hypotesdriven utveckling. I plandriven utveckling styr planen. Vi följer och mäter uppfyllnad av tid, budget och omfattning. Att hamna rätt innebär att vi lyckas.

Vid hypotesdriven utveckling står hypotesen i centrum och är drivande. ”Vi tror att” är centralt och arbetet handlar om att validera vad vi tror och generera fakta genom att interagera med kunden.

När vi går från att vara plandrivna till att interagera med kunder byter vi drivkraft, så att vår nya drivkraft blir kunskap om våra kunders behov, upplevelser och förväntningar och hur vi ska möta dem. Det som för oss framåt är hur väl vi kan tillvarata kundernas återkoppling och svänga om och justera utvecklingen i rätt riktning utifrån de antaganden och tester som vi gjort. I en iterativ process, med nya antaganden och tester, närmar vi oss stegvis en ökad förståelse av våra kunder. Detta är den kunskapsintegrationsprocess som vi kallar hypotesdriven.
Även vår produktutveckling kan behöva styrning för att passa i vår produkt- och affärsmodellsportfölj. Men låt oss återkomma till styrning senare.

Från produktplanerande till produktupptäckande

Begreppet Product Discovery översatt till svenska blir ”produktupptäckande”. Vi behöver alltså ställa om vår attityd och vårt synsätt från att planera fram vår lösning på kundens behov till att upptäcka dem.

Området runt kundupplevelse och produktdesign har vuxit stort i intresse. Idag finns en uppsjö av tanke- och förhållningssätt, metoder och modeller som kan hjälpa oss att utforska, kartlägga och empatisera med kundernas behov, upplevelser och resor. Det är fantastiskt, men samtidigt ett hot. Som bäst används metoderna och verktygen för att driva en kunskapsintegrationsprocess hos oss som innovatörer. Vi betraktar det vi har modellerat som avbildningar av vår gemensamma representation av kundens behov, förväntningar, upplevelser och resor, men vi måste inse att det är just avbildningar och inte verkligheten. Verkligheten finns hos våra kunder. I sämsta fall blir våra avbildningar våra sanningar.

I transformationspodden, avsnitt #44, understryker Mariah Ben Salem Dynehäll, VD för Drivhuset i Göteborg, vikten av att inte bli kär i sin idé utan i kundernas problem.

Det är kanske en av de svåraste utmaningarna och även lösningen på att inte bli ”metodare” inom området Product Discovery. Med “metodare” menar vi att modeller och metoder blir primära och kundernas behov, upplevelser och förväntningar sekundära. 

En bra utgångspunkt för att anta förhållningssättet är att; när jag tänker på kunders behov, förväntningar och upplevelser så är det antaganden – alltså inte kundernas egna behov, upplevelser och förväntningar. Våra tankar och antaganden. Även våra modeller visar våra antaganden innan dom är avstämda med kunderna. Våra modeller och representationer.
Att utforska, definiera, testa och leverera utan att interagera med kunder och användare skapar en plandriven ansats även fast den kan vara iterativ och inkrementell. Vi utgår från att våra tankar, antaganden och representationer av och om kunden är verkliga och planerar utifrån dessa. Misstaget kan göras på olika nivåer och sammanhang; strategisk affärsplanering och produktstrategi, taktisk portföljstyrning och operativ utveckling.

Hypotesdriven

Men i vilken ände ska vi börja?

Terese Torres är Product Discovery coach och kom nyligen ut med boken ”Continuous Discovery Habits”. Hon föreslår att vi använder ett ramverk för att hitta de hypoteser vi vill driva – Opportunity Solution Tree (OST). Den tar sin början med slutet i åtanke – i vad vi vill uppnå för effekt ”outcome”, till skillnad från vad vi ska producera ”output“.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tankesättet och modellen OST bjuder in till att iterera utmaningar och lösningar kring kundens behov, förväntningar och upplevelser som går i linje med den önskade effekten.

Genom OST och vårt iterativa arbetssätt kan vi börja identifiera experiment dvs testa hypoteser, direkt gentemot våra kunder och få deras återkoppling. Alltså en sammanhängde modell och förhållningssätt som kan leda oss genom tankarna från önskad effekt, till vilka utmaningar kunderna har kring sina behov, vilka möjliga lösningar vi ser och vilka experiment och test vi behöver utföra för att validera hypoteserna i kopplingen mellan dessa.

I utforskandet av utmaningar och definitionerna av lösningar och experiment kan och bör vi ta stöd i verktyg i utforskandet i form av kundresor, personas, empatikartor, affärsmodellsdesign och värdeerbjudandedesign, för att få fram tidiga definitioner av en lösning genom wireframes, storytelling, prototyper, demos etc. Vi driver kunskapsintegrationen och vår gemensamma representation och kollektiva intelligens framåt kring våra kunders behov, förväntningar och upplevelser. Alla de verktyg som nämns ovan handlar om att stödja vårt utforskande och möjlighet att förstå varandras perspektiv. Inledningsvis konstaterades att dessa är representationer av verkligheten, och inte verkligheten. Se därför till att tidigt ta för vana att blanda in kunderna och låt de återkoppla på hur vi tror deras verklighet ser ut. Det absolut viktigaste verktyget är vår relation och dialog med dem.

Enklaste sättet är genom intervju (kvalitativ) och enkät (kvantitativ). I ett tidigt stadie kan öppna frågor fungera bra. Dvs vi styr inte kunden mot en lösning utan vi utforskar behovet och de önskade effekter som kunden ser. I ett senare skede kan vi ge målande bilder genom storytelling där vi knyter samman vår hypotes kring hur lösningar matchar kundens utmaningar och hur vi ser på den önskade effekten för kunden. Tillsammans med prototyper kan det ge en stark upplevelse och förståelse.

På detta sätt kan OST fungera som en grundmodell för att sortera, koppla samman och driva fram vilka hypoteser vi behöver testa med våra kunder.

Frågan är hur vi väljer ut vilka av våra hypoteser vi skall börja med? Det kommer vi titta närmare på i nästa artikel.

Författare. Mattias Tronje och Mikael Danielsson

© Brejn Consulting AB